En tanke slog mig på väg till dagiset i morse. Vi mötte en liten tjej som inte kunde vara kvar på dagis idag, för hon hade för jobbigt med sin astma, just idag. Då tänkte jag att det just idag, trots att det blåser, är lite svårt att få ner syre i lungorna, och det var DÅ denna tanke slog mig!

Är det någon som har koll på ekvationen Jordens växtlighet (träd m.m.) i förhållande med Jordens befolkning (levande, syrekrävande, varelser) för att syret inte ska ta slut?

Tänk om vi vaknar en dag, då vi har passerat gränsen. Vi har fött för många barn, avlat för mycket djur (mat) och samtidigt huggit ner för mycket träd, skövlat för mycket, för att syret ska räcka till alla. Den dagen är det för sent att ställa allt till rätta, då dör vi som flugor! Det tar ju trots allt ett par veckor för ett frö att växa, kan hända längre ändå för att det ska klara av att producera syre i någon nämnvärd mängd? 

Nu vill inte jag förmedla någon typ av domedagsprofetia, Ragnarök eller så, men tanken är lite...ohanterbar. Man kanske skulle skaffa sig ett orangeri, och odla för allt vad jorden bär, så att jag kan gå in där när allt annat syre tar slut? Och bygga mig en bunker, och börja studera  råttor och kackerlackors överlevnadsskicklighet. Eller inte....