I går tittade jag på filmen "Interstellar". En sisådär bra film. Men jag tycker det är sjukt spännande när man får ett annat perspektiv presenterat för sig.

"Tid" enligt min uppfattning har varit minuter, timmar, dagar, månader och år som rör sig i en linjär riktning framåt. Men kanske är det mer rätt att se tid som en förändring av något. Att klockan är si och så mycket är egentligen oviktigt. Att gratängen i ugnen är klar är en mer intressant iaktagelse av tid än hur mycket klockan är vid just den tidpunkten då gratängen blev klar. Att mitt hår blivit gråare och att ansiktet förändrat utseende med hjälp av ett par extra rynkor är mer intressant än att jag fyllt ett visst antal år. Eller att barn lär sig läsa och räkna är en förändring som är viktigare än att hen fyllt sju år.

Något annat filmen uppmärksammade är den här planetens oförmåga att kuna husera så här många varelser så mycket längre till. Det här har vi kännt till i många, många år. Jag tycker det här är intressant, kanske speciellt i min blivande roll som förskollärare, jag ska lyfta, utbilda och ge omsorg till kommande generationer. Det jag lär barnen, så som sociala spelregler, hållbar utveckling eller vad de än må vara, kommer spela roll för hur den här världen utvecklas.

Mänkligheten har i generationer utvecklat olika saker. I begynnelsen handlade de om rasens överlevnad, elden uppfanns. Många generationer har förbättrat människans liv med olika tekniska och medicinska upptäckter. Min generation har lagt ner mycket kunskap (på liten tid) för att få fram olika tekniska hjälpmedel, allt från elektriska tandborstar till transportmedel, kommunikation och medicin. Nästa generations uppgift borde bli att utveckla tekniken och använda den till något mer användbart. Vi är tillbaka till ruta noll - vi måste åter se till mänklighetens överlevnad.

I "Interstellar" upptäcker de en femte dimension, jag tycker inte den tanken är helt uppåt väggarna. Vi har sökt över hela jorden efter en lösning, vi har tittat i universum (eller i all fall en bit av vårt solsystem) och undersökt svarta hål och mörk materia efter möjlig alternativ till överlevnad, men så vitt jag vet är andra dimensioner ett ganska outforskat område. Jag tror inte alls att det är en omöjlighet. Den form av medvetenhet och liv som vi känner till idag, är inte en nödvändighet för mänsklighetens överlevnad. 

Så hur gör jag, för att inte anses som helt galen och bli av med lärarlegitimationen, för att utmana barn att börja fundera på dessa, viktiga, saker så att de växer upp och studerar detta och förhoppningsvis finner lösningen på mänsklighetens fortlevnad? Det är det som är mitt jobb, att inspirera och utmana kommande generationer, inte att vakta barn som leker och bara byta blöjor hela dagarna, som så många tror (tyvärr även vissa inom professionen...)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är typ fem år och en månad sen sist jag skrev. Mycket har hänt sen sist, bakning händer inte så ofta... ? Jag har inte ens en köksassistent eller annat bakverktyg längre, utan ska det bakas blir det med hjälp av mixerstav! Funkar förvånansvä...

Det är typ ett år och 41 dag sedan senaste blogginlägget. Nej, börja inte kontrollräkna nu! Have some mercy with me, det är fredag eftermiddag, jag har jobbat hela dagen och har ännu inte fått någon kvällsmat.  Men vad ska bakmakerskan skriva om nu...

I dag kastar jag mig ut i det okända. Med skräckblandad förtjusning. Först på dagordningen blir att försöka lokalisera den dator som av misstag, på nåt sätt, fått mina senaste tre års studieanteckningar överförda till sig från mitt usb, som nu är tom...

Vi har nästan tjuvstartat semelperioden. Istället för att baka semelbullar där hälften av bullarna blir liggande i frysen till midsommar, så fick jag ett recept av min kusin på semelkladdkaka. Den ser inte mycket ut för världen, men den var fantadtis...

Jag sitter på biblioteket idag, och tittar ut på snön som ruskar ner i stilla mak. Jodå, jag pluggar lite också. Om en vecka ska rapporten om 6 sidor samt bilagor lämnas in. Jag har långt ifrån läst all litteratur än, jag har inte lyssnat av och tran...