Direktlänk till inlägg 21 november 2015
Jag sitter här och försöker förstå det som händer runt omkring oss, men det är inte helt lätt. Jag har googlat (alla uppgifter kommer från Wikipedia, så inta en stor portion källkritik!) på IS, al-Qaida, Jihad, Hamas och terrorism över lag. Som jag förstår det så är al-Qaida och IS sammanlänkade genom en grupp som kallar sig Khorosan, en grupp som leds av en av de högre uppsatta i al Qaida. Som jag förstår det vill de ha auktoritet över alla muslimer i världen, och de som inte är muslimer ska lida för det. De sätter skräck i människor genom att t.ex utnämna länder i mellanöstern de har på agendan att överta, bl.a södra turkiet och Cypern, de hotar attackera olika storföretag i världen, bl.a IKEA, Volvo och Electrolux. Det jag inte förstår (utifrån Wikipedias fakta) är varför de ska härja i länder som inte är muslimska. Det finns få muslimer i Sverige, varför är de här? Nu menar jag inte att de har "rätt" att vara någonstans, men ett religöst krig känns väldigt främmande för oss. En grupp som Jihad kan jag förstå om det klampar in och spränger en finlandsfärja i luften, då de är emot vårat orena leverne, men IS? Enligt Wikipedia började allt med Lars Vilks teckningar, de är jäkligt långsynta de där IS.
Det som upprör mig mest är den räddsla som sprids, trots att alla är medvetna om att det är just det IS m.fl vill att vi ska känna. Att vi blir paralyserade av skräck, lätta att överta. Jag märker det bland studiekamrater, i familjen, på gatorna, i köpcenter i hela landet där extra säkerhetsvakter patrullerar.
Jag är, helt ärligt talat, inte rädd. Jag är envis. Jag tänker inte låta dem klampa in i mitt land och skrämmas, de ska inte få sätta skräck i mina barn. Jag tänker inte underkasta mig deras önskningar. Jag tänker åka till en storstad och julhandla i år som alla tidigare år. Jag tänker röra mig fritt. Jag tänker säga det jag anser vara min rätt att säga. Jag är inte rädd - men jag förstår inte.
I två och ett halvt år har jag tränat på att se andra perspektiv, men jag kan inte se i IS´s perspektiv. Varför anser de att jag, svensk medborgare, är ett hot för dem? Varför vill de förtrycka mig?
Nej, jag är inte rädd!
Undrar vad som skulle hända ifall hela världen ignorerade dem, frös IS ute? När de märker att deras terrortaktik inte fungerar...
I dag kastar jag mig ut i det okända. Med skräckblandad förtjusning. Först på dagordningen blir att försöka lokalisera den dator som av misstag, på nåt sätt, fått mina senaste tre års studieanteckningar överförda till sig från mitt usb, som nu är tom...
Jag sitter på biblioteket idag, och tittar ut på snön som ruskar ner i stilla mak. Jodå, jag pluggar lite också. Om en vecka ska rapporten om 6 sidor samt bilagor lämnas in. Jag har långt ifrån läst all litteratur än, jag har inte lyssnat av och tran...