Har gjort en medicinskt upptäkt, eller så är jag ett medicinskt under. Jag har nämligen upptäkt att håret i min högra armhåla växer snabbare. Gör den det på er också? När jag rakar mig under armarna börjar jag i vänster armhåla, lite, lite stubb. Går över på höger sida och där är stubben ca tja...inte vet jag, 3 mm längre. Det är i allafall en avsevärd skillnad. Och vad beror då detta på? Först tänkte jag att det hade med att jag är vänsterhänt och använder vänster hand/arm mer så att håret i armhålan slits ner mer. Det torde betyda att de flesta av er har längre hår i er vänstra armhåla. Men sen tänkte jag lite till, för jag är ganska mycket högerhänt också. Om en "streight" högerhänt använder sin högerhand 70% och vänstern 30% så använder jag nog min vänster 60% och höger 40%, kanske till och med 55/45! Det borde inte vara sådan markant skillnad på längden på mitt armhålehår. Jag har rätt håriga underarmar också, borde det inte slitas bort mer på min vänster arm än på min högerarm? Men jag kan inte se någon skillnad alls på mina underarmar...

Nu skiter vi i den här förbenade julmaten och bryter av det hela med lite hederlig taco! De där sillarna i kylen får ligga och plaska ett tag till, jag brukar få lov att rensa ur bland sillburkarna till påsk, eftersom jag inte brukar orka ta tag i det tidigare. Midsommar/påsksillen åkte i sopprna strax innan jul! Fast det är jäkligt trångt i kylen, men jag kan inte riktigt med att slänga min sambos hemgjorda sillar riktigt än, pepparotssillen var fantastisk, tycker jag som annars avskyr sill!

Åh, det är så mycket så jag vet inte vart jag ska börja. Att städa alltså. Jag känner mig inte alls upplagd för städning idag, men om jag gör det snabbt så är det ju klart sen...

Det börjar dra ihop sig till årets sista dag. Middagen är planerad och ingredienserna inköpta. men jag måste ändå stanna till vid affären imorgon, och köpa mer saffran. Redan innan jul planerade jag att göra en härlig gotländsk saffranspannkaka (hur den nu ska kunna bli det när jag befinner mig i ett helt annat landskap...). Så igår slog jag äntligen till, men det receptet jag tittat på tidigare var nog på småländsk saffranspannkaka, för den innehöll bara ett paket saffran, nu skulle jag ha två, så jag blev tvungen att knycka sambons saffran han ska ha i morgondagens krämiga hummersoppa.

Men pannkakan var god! Min äldsta son som är 50% gute hade lite svårt att föreställa sig vad en saffranspannkaka var när han dukade bordet, han hade visst aldrig ätit det förut. Han förväntade sig mer en traditionell stekpanne-pannkaka Jag hade tyvärr (eller jag vet inte om det är så mycket "tyvärr") ingen salmbärssylt som det väl bör vara till en äkta gotländsk pannkaka, jag tycker jordgubbssylt passar utmärkt. Mellansonen brukade smaka på salmbären på väg till dagis då vi passerar ett par buskar, han tyckte inte de var goda vare sig före eller efter frosten, men likt förbaskat vill han smaka... 

Nej, nu är det dags att bita i det sura äpplet och ta tag i städningen....

Nu är det bara tre dagar kvar på det här året. Ett år med stor lycka och stor besvikelse. Besvikelsen blir större ju mer jag tänker på den och lyckan växer sig större för var dag! Nästa år ska jag strunta i besvikelsen och se framåt med tillförsikt. Jag har lärt mig genom årens lopp att saker och ting ändras hipp som happ, hur som helst men i slutändan kommer alltid något gott ur det hela. Nästa år ska jag även försöka få in lite egna rutiner. Motionera, till en början genom prommenader, givna dagar och tider. Och skapa tid till skrivandet. Men det är svårt. Det är svårt att sätta igång och när man väl fått upp farten och kommit in i ett "flow", är det ursvårt att sluta. Jag får göra det som ett jobb. "Mellan klockan si och så, den och den dagen jobbar jag". Och då ska det vara tyst och lugnt och ingen får störa mig, haha, lycka till Frida!

Och när jag ändå ska börja motionera regelbundet och jag håller på att trappa ner på ammningen, så ska jag även hoppa på min superdiet som jag brukar köra. 8 kg brukar jag gå ner (och hålla mig kvar på) på 4 veckor. En bra start.

Det är planen för 2012.

Så fick julfriden ett aprubt slut. Mellansonen var kokhet i eftermiddags när jag väckte honom för att vi skulle äta lite innan vi en timme senare skulle fortsätta julfirandet hos min svärfar. 39,5 grader hade stackarn, vi gav honom alvedon utblandat i stark saft i nappflaska (funkar alltid!). Vi bestämmer att jag stannar hemma med grabben, resten av familjen står i farstun på väg ut, när jag går in i sovrummet till sjuklingen, då han klagar på ont i magen. Som en högtryckstvätt sprutar saften ur ungens mun! Så där som det gör i "Stand by me" när hela pajätartävlingen blir en gigantisk spyfest. Blä! Allt hamnade på mig, och vårt "hugemongus" dubbelduntäcke som man inte tvättar vintertid, för det går inte att få torrt, det får inte plats i torktumlaren!

Sen var han pigg i två timmar, tills jag fick honom att dricka lite. Saft. Den här gången var det han själv som fick allt över sig, och soffan... Jag drömmer ju om en ny soffa, men jag tror det får vänta tills alla barnen har blivit stora nog att de kan kontollera sig så pass mycket att de hinner kasta sig över soffkanten och kräkas i hinken...

Det här har inte varit min dag. Det började med att jag for in till stan i förmiddags, för att nån lurade (kanske omedvetet dock) i mig igår, att mellandagsrean började idag. Nej, det var tokstängt. Sen åkte jag hem för att börja leka med min julklapp; en fotonegativscanner! Jag hade förstått det som att den liksom scannar in negativet och gör om den till en vanlig bild i datorn, men nej det gjorde den INTE! Vem fasiken vill ha negativ på datorn?! VÄRDELÖST!!

  = Kass!

Nej, nu ska jag dra på mig min andra julklapp från igår, och krypa ner i soffan brevid den sovande sjuklingen och mysa med ett glas must, och hoppas, hoppas att inte jag blir magsjuk...

  = Myyyys! Tack Sofia!

Jag sitter och lyssnar på min sambo som håller på att bryta ihop, å allt är mitt fel....stackarn...

Jag gjorde äntligen slag i saken och köpte mig ett par högtalare till min dator, men när jag kopplade in dem, så funkar de inte. Jo, jag har testat med en mp3-spelare så högtalarna fungerar, men de vill inte spela upp det jag vill. De spelar testljuden, men inte musik. Jag har inte tålamod med sånt, datorer är ett djävulens påfund!

I lördags fick vi snö -äntligen. Ett vitt, vått täcke la sig på marken, och i måndags gick jag och mellansonen ut för att bygga oss en snögubbe. Vi rullade bollar, min son gjorde små bollar och la dem på rad, jag fick ihop tre stora bollar som jag kånkade upp på varandra. Min son började bygga armar till gubben av snö, men jag tyckte vi kunde hämta avbrutna grenar som ligger under vår gigantiska asp. Sonen bröt ihop, i ärlighetens namn så var det inte den bästa tiden att konstruera saker, alldeles innan lunch. Så han satt och tjurade medan jag fixade ansikte och armar till gubben, till och med en morotsnäsa fick han! Kul att på-morötterna är bra att ha i bland. Man köper dem, kommer hem öppnar påsen för att fukten ska försvinna men lik förbannat så börjar de mögla efter ett par dagar. Gubben fick en sån där mögelnäsa!

Han blev nästan lika lång som jag, sonen tyckte han var lite läskig, och ville ogärna ställa sig brevid när jag skulle fotografera. När vi satt och åt lunch hade han tappat näsan, snart började han luta och tre timmar senare föll han ihop, stackarn.

Å nu är karln knäckt... 

Det blir mycket nu, men jag har ju inte hunnit uppdatera något i helgen, jag har varit jäkligt busy!

Vi startade igång med ostbricka i fredagskväll hos min svägerska. Under min graviditet längtade jag efter brieost, även om jag inte brukar äta det så ofta så ville jag hemskt gärna göra det då, bara för att jag inte fick. Jag är ganska feg när det gäller ostar, men nu testade jag på alla sorter och brien var den som var minst smaklig. Eller nej, det var nån gorgonzola eller vad det var, som smakade häst. Ingen höjdare. Men det fanns nån fantastisk lite örtrulle som var väldigt mumsig.  Trist att man är laktosintolerant, jag måste skaffa tabletter mot det innan julhelgen...

I lördags bar det av till stor, STOR stan! Vi lyckades faktiskt handla julklapparna på 2 timmar, sen gick vi för att hitta nån bra restaurang att käka på. Jag visste i vilket område jag ville äta, så vi gick dit, men väl där gick vi in på första bästa ställe, för min sambo var tok-kissnödig! Varken jag eller min sambo hade en enda, ynka 10, eller annan kontant på oss, så då får man snällt knipa ihop! Jag tycker restaurangen var bra, gott och trevligt, och där fanns vin(!!) så jag är nöjd! Sen traskade vi hemmåt i blötsnö ovädret, eller i alla fall till tågstationen. Jag hade handlat ett par julklappar på Åhléns, jag fick de inslagna och nedstoppade i en tjusig papperspåse. Hur genomtänkt är det? Efter två timmar i väta så hade den där påsen lukrats upp, och ut faller mitt paket! Tack och lov hade vi genat över en kyrkogård, där det inte var tokmycket folk och trängsel, så jag upptäckte när paketet föll till marken! Skärpning Åhlens! Alla presenter är mer eller mindre fuktskaddade, eftersom regn/snön gärna faller ner i påsar som bärs i handtaget och lämnar en öppning uppåt.

Söndag. Klev upp tidigt och mötte upp min syster och hennes sambo och for vidare mot storstan. Nu skulle det shopas kläder, men inte till mig utan till min syster och jag skulle agera "Personal Shopper". Jag hade läst på om timglasformade kroppar och kikat vad de olika affärerna hade för utbud. Hon fyller jämnt i mellandagarna, och ville ha en fin klänning. Det var lite segt i starten, men när vi gick över till "plan B" som var kjol och blus så släppte det. Jag struntade lite i det där jag läst på om timglaskroppar och "poff" så bara hängde den där, klänningen med stort K.

En klassisk, stilfull klänning som verkligen satt som en smäck på min syster! (fast den inte höll reglerna, anarkistklänning!) Jag hade gärna satt in en bild på den, det är en Esprit-klänning, gräddvit/ljusbeige med svarta mellanstora prickar som lixom sitter ihop, ärmlös och med ett beiget läderskärp i midjan, men jag vet inte om min syster vill vara med på min blogg. Sen hittade vi ett par toksnygga skor också, och en bolero, armband och örhängen och strumpbyxor. Det kändes dock som om det blev lite färglöst, så jag ville hitta en liten brosch i någon stark färg att sätta på bolerokragen. Men broscher är tyvärr ute i år.

Ett knallrött läppstift vore också jäkligt snyggt!

Det var kul att vara PS, men det är en viss fördel att känna personen man handlar åt, så man vet vad hon brukar ha för kläder, modeller och färger. Flera, flera gånger hittade jag saker som jag tyckte passade henne, men så kändes det som att hon redan hade just ett sådant plagg i samma färg och snitt. 

Sen var det skönt att komma hem till familjen och äta sambons "outstanding" goda hembakade pizza (jag fick göra degen....sconesdeg, så det är inte så knepigt). Min äldsta son tror att om min sambo börjar jobba på en av stadens pizzerior (Rico´s), så skulle han bli vald till "Årets pizzabagare" hos dem. Jag tror han menade att min sambo gör väldigt goda pizzor....

Mellansonens favoritgodis är "Gottebila", eller Ahlgrens bilar. I dag har han och jag skapat vårt eget godis. Jag läste en grej, om man hinner äta upp julgodiset innan jul, kan jag ändå kalla det julgodis? Jag hoppas det, annars innebär det att jag gör godis, och godis kan man ju göra vilken lördag som helst på året (lördag=godis), och det skulle kunna bli alldeles för frestande...

Vi började med att göra Rocky road, tydligen finns det "äkta" och då även "oäkta" RR, vilken min variant är vet jag inte.

Jag blandade i alla falll ihop mörk choklad, jordnötter, dumlekola och minimarshmallows. Jag piffade till det med färgglada marshmallows! In i kylen och så pudrade jag på lite florsocker innan jag skar upp dem. Jag vet inte riktigt vad jag lyckades göra fel, men de smälter som bara den när man ska äta dem. Det är inget att plocka fram när vi är klädda i finaste gå-bort-kalaskläderna! Vi var hos svärmor i helgen, och hennes RR var jättefina (och jättegoda), och smälte knappt inte alls!

Sen smälte vi på lite choklad på Mozart kulorna jag gjorde för nästan en vecka sen. Vad är skillnaden på Mozart- och Amadeus kulor föresten?

Vi avslutade med att göra lite ischoklad. Jag gjorde två varianter, först en med barnvänlig med ljus choklad och en minimarshmallow i varje form, och sen en variant med mörk choklad och pepparmintsolja för fullvuxna människor. jag är inget jätte-fan av ischoklad, men jag tänkte att jag skulle testa...

Nu har jag bara knäcken kvar, och kolor med polkagris. Och så fick vi smaka något nytt hos svärmor, men jag får nog lov att spara det till nästa år, men det var ruskigt gott! Hon hade köpt sån marsipan som finns att köpa i affärerna som man har när man ska göra egen marsipantårta, kavlat ut den (eller den kanske redan är kavlad?), smält en kaka med polkagrischoklad och penslat på och sen rullat ihop till en rulle och smält mörk choklad och penslat på rullen. Sen skar hon skivor av rullen så att det blev små runda, fantastiska "kakor". Superläckert!