Efter att ha stressat fram ett gäng lussebullar simultant med att lösa Melodikrysset och servera både mig och barnen frukost. Sen stressat in till stan med fyra femtedelar av familjen för att se när mellansonen klättrar i KM (hans allra första tävling!) och sedan handla, hämta hem sista familjemedlemmen. Sen hem igen och upptäcka ciabatta degen som stod på jäsning sedan fyra timmar tillbaka. Nu har jag baka ut dem, snart är de klara och då är jag redo för julmys! Glöggen är värmd och klar!

Men nu är det officiellt - julstressen är här! Enfaldig som jag är trodde jag att jag kanske skulle slippa det i år. Dumbom.

När ska det egentligen sluta blåsa? Det här är ju helt galet! Nog pratat om vädret.
Idag har pojkarna tränat sista gången för i år. Mellangrabben som klättrar skulle ha något bakat med sig - men utan nötter! Snoddas kakor är perfekt, enkelt att göra i långpanna, men det krävs vanilj (faktiskt en viktig ingrediens i de flesta bakverk). Det är tur att man har fantastiska grannar, med lite stöd från en av dem blev det en lite juligare variant på chokladglasyren med apelsinsmak istället för vanilj. Väldigt bra blev det! Så var det ju det här med att det skulle vara nötfritt, på väldigt många varor står det "kan innehålla spår av nötter". Till exempel på strössel. Då tänkte jag ta kokosflingor istället - men vänta nu - kokosNÖT! Jag känner ingen nötallergiker, är man känslig mot kokos då? Det blev strössel i alla fall i slutänden, en del av kakan blev strösselfri i förhoppning om att ingen skulle dö. Ingen dog, tack och lov.

Men det var mycket kakor, så gott som allt innehöll choklad (fantastiska amerikanska chokladmuffins med världens fluffigaste chokladfrosting) ?, och få barn, så det blev mycket Snoddas över. Långpannan fick åka vidare till nästa träningshall; äldsta sonens parkour. Tillsammans med ett par flaskor must och en låda pepparkakor så blev även de glada! Nu är det bara min egen träning kvar på söndagar, skönt. Mindre stress är jag tacksam för! Glad 2:a advent!