Direktlänk till inlägg 14 mars 2012
På nyheterna i morse berättade de om att barnfattigdomen i Sverige har ökat. Alltså inte att färre skaffar barn eller att barnen i landet får minder i veckopeng (även om det säkert är så i förlängningen ;P...) utan att fler barn i Sverige lever i fattigdom. Hemskt, men inte så underligt.
Jag och några vänner hade en diskussion angående det för bara en vecka sedan, vi var i och för sig väldigt överens så det var mer ett gemensamt konstaterande. Grejen är att i våra barns skola åker alla 5:e klassare på skolresa. Eftersom de flesta är lata, framför allt vi föräldrar, så är det få klasser där de orkar sälja saker för att tjäna in pengar till resan. I stället ska föräldrarna betala in en summa pengar för sitt barn varje termin, 200 kr verkar vara standard, som sätts in på klassens konto. Under den här delen av föräldramötet, då insamlandet av pengar diskuteras, brukar läraren gå ut ur klassrummet, just därför att det finns regler/lagar som säger att detta får inte ske! I en närbelägen skola kom frågan upp i förskoleklass, men då sa klassläraren tvärt "STOPP", vilket var mycket bra, och helt rätt! Det är ju så det ska vara.
Att man i denna skola ser genom fingrarna är en skam!
En väninna hade opponerat sig mot att samla in pengar, men hade inte fått medhåll av någon annan förälder, vilket jag tycker var märkligt, utan nertalad av annan förälder som tycket att det handlade om att prioritera rätt, att man ska prioritera sitt barn. Korkade människa, har man ont om pengar så är det nog självklart att man prioriterar barnen, men i första hand att de får mat och kläder och sedan gör allt för att det inte ska synas att de har ont om pengar, för man vill inte att ens barn ska skämmas och lida för att föräldrarna inte får ekonomin att gå ihop. Få föräldrar säger nog "Vi kan inte betala, vi har inte råd" på ett föräldramöte där ingen annan verkar ha några problem att betala, och där de anser att det handlar om rätt eller fel prioriteringar!
I min vänninas klass sätter nu föräldrarna in pengar terminsvis, trots att flera senare efter mötet hade kommit och sagt till henne att de kände likadant...
I min äldsta sons klass samlades det in pengar, men inte nog med det, varje termin skickades ett papper ut där det stod hur mycket varje barn (s föräldrar) hade betalat in. Min son var inte med i klassen från början, så jag kunde inte protestera, men däremot visade jag mitt motstånd genom att inte sätta in pengar förän det började närma sig avresedags. Främst kanske för att man har hört historier om kassaansvariga föräldrar som snott åt sig pengarna själv, och jag hade ju ingen aning om vad det här var för folk...
Men, det här vansinnet slutar inte här, i någon klass hade man bestämt att man INTE får pengarna tillbaka ifall eleven lämnar klassen innan klassresan. Hallå!?? Samlar man in pengar genom att sälja strumpor eller kakor är det klart att man inte kan få pengar tillbaka för det, men när man sätter in pengar åt sitt barn, i sitt barns namn, för att denne ska få följa med på resa, men sedan kanske flyttar -då måste man ju ha rätt till sina pengar!
Nej, jag känner nu att ett mail till rektorn är nog på sin plats...
I dag kastar jag mig ut i det okända. Med skräckblandad förtjusning. Först på dagordningen blir att försöka lokalisera den dator som av misstag, på nåt sätt, fått mina senaste tre års studieanteckningar överförda till sig från mitt usb, som nu är tom...
Jag sitter på biblioteket idag, och tittar ut på snön som ruskar ner i stilla mak. Jodå, jag pluggar lite också. Om en vecka ska rapporten om 6 sidor samt bilagor lämnas in. Jag har långt ifrån läst all litteratur än, jag har inte lyssnat av och tran...