Som en kalldusch i Sibirien slog det över mig här om dagen: Jag är en curlingmamma, av den absolut värsta sorten!

Egentligen så hade jag själv börjat ana det de senaste 1-2 åren. Min sambo, som är helt oskyldig till uppkomsten av min äldsta son, utan har bara försökt åtgärda de fatala misstag och reparera de skador jag åsamkat, och samtidigt försökt få en blind mor att se (eller inse) vad hon har gjort de senaste 14 åren, måste jag nu erkänna till hur rätt han har haft!

Jag har börjat studera till Förskolelärare, och första kursen tar upp olika kunskapsteorier. Många filosofer menar att barnet/eleven själv måste intressera sig för sitt lärande, ställa frågorna och själva vilja söka svaren, för att i princip över huvudtaget kunna ta in någon vettig kunskap, för att bli tänkare som reflekterar och blir goda samhällsmedborgare.

I går insåg jag inte bara att jag är curling mamma som serverat allt på silverfat, jag har serverat allt på ett förbaskat guldfat! Jag har inte bara gett honom svaren, jag har även ställt frågorna åt honom! Innan han själv insett vilken fråga som bör ställas! Min son har inte behövt vare sig göra någonting (jo, jag städar inte hans rum eller sorterar hans tvätt), eller tänka någonting!

Nu är frågan hur jag ska kunna "omprogrammera" honom, helst snabbt. Och så måste jag komma ur denna dåliga ovana. Och tänka på nya pedagogiska tillvägagångssätt med resterande barn...

Dessutom ska jag nog skapa en kurs för skolpersonal, så de snabbt kan se elever som får denna  mentala "curlingmisshandel" och direkt gå på föräldrarna, och förklara vilken gigantisk ogärning de gör sina barn. Jag har (liksom många andra, skulle jag tro) skrattat lite förstrött åt dessa dumbomar till föräldrar som får det larviga öknamnet "curling"-föräldrar utan att till 100% (eller ens 50%) sätta mig in i vad det verkligen innebär.  

Hur 17 bygger man upp ett intresse för lärande hos en person som aldrig behövt lära sig något?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är typ fem år och en månad sen sist jag skrev. Mycket har hänt sen sist, bakning händer inte så ofta... ? Jag har inte ens en köksassistent eller annat bakverktyg längre, utan ska det bakas blir det med hjälp av mixerstav! Funkar förvånansvä...

Det är typ ett år och 41 dag sedan senaste blogginlägget. Nej, börja inte kontrollräkna nu! Have some mercy with me, det är fredag eftermiddag, jag har jobbat hela dagen och har ännu inte fått någon kvällsmat.  Men vad ska bakmakerskan skriva om nu...

I dag kastar jag mig ut i det okända. Med skräckblandad förtjusning. Först på dagordningen blir att försöka lokalisera den dator som av misstag, på nåt sätt, fått mina senaste tre års studieanteckningar överförda till sig från mitt usb, som nu är tom...

Vi har nästan tjuvstartat semelperioden. Istället för att baka semelbullar där hälften av bullarna blir liggande i frysen till midsommar, så fick jag ett recept av min kusin på semelkladdkaka. Den ser inte mycket ut för världen, men den var fantadtis...

Jag sitter på biblioteket idag, och tittar ut på snön som ruskar ner i stilla mak. Jodå, jag pluggar lite också. Om en vecka ska rapporten om 6 sidor samt bilagor lämnas in. Jag har långt ifrån läst all litteratur än, jag har inte lyssnat av och tran...