Jag började se ett slut på eländet. Nu har jag hållt på och städat hela jäkla dagen. Köket är upp-putsat så det ser som nytt ut, fast jag vet att i övermorgon är det lika fullt med fläckar, smulor och kladd. Jag var inne på sista svängen med dammsugaren, då den plötsligt la av. "Feta katt som trampade på sladden så den hoppade ut elkontakten" tänkte jag. Men den feta katten var oskyldig (det är lätt att skylla på honom, det är nämligen ALLTID hans fel, om det är något som är någons fel det här huset). Min sambo dammsög förra helgen, och svor som en borstbindare över att det nya munstycket var helt värdelöst "det sög ju inte"! Han kollade inte hur det var med dammsugarpåsen. Tanken fanns i mitt bakhuvud att det kan vara därför suget är minimalt, men jag orkade inte kolla, det är ju jobbigt att byta påsen...det tar extra tid... Jaha, nu när dammsugaren dog blev jag så illa tvungen att kolla. Inuti min dammsugare låg en stenhård påse, och jag menar verkligen stenhård! Tillslut lyckades jag böka ut den och få i en ny, men dammsugaren vägrar fortsätta med sitt sugeri. Jag hoppas det bara beror på att han blivit överhettad, jag jag kan få dammsuga klart idag. Å jag har ingen lust att köpa en ny dammsugare...

Jag som ville ha allt gjort innan myshelgen med mina små pojkar startade!!

Vi har ätit våfflor idag, och nu vankas tacos. Jag vet att jag lagt upp bilder på min symaskin tidigare, men mitt våffeljärn är minst lika fint -om än väldigt flåttigt... Husqvarna det med, och jag skulle tippa på att även det här är runt mitten på 70-talet.

Trevlig helg!

Maränger! De blev ju inte så toppiga, men rackarns goda! Jag har gjort egen chokladsås, sån man har till glass, och försiktigt rört ner i marängsmeten.

RECEPT CHOKLADMARÄNGER:

2 ägg vitor

2 dl strösocker

1 tsk ättiksprit 12 %

RECEPT CHOKLADSÅS

0,5 dl mjölk

0,5 dl strösocker

0,5 dl kakao

en nypa salt

Vispa äggvitorna, ättikan och hälften av sockret till ett hårt skum. Vispa först försiktigt och öka sedan farten. Gör under tiden chokladsåsen: blanda alla ingredienser i en liten kastrull och koka upp under omrörning. Klart!

Vänd ner resten av sockret i marängsmeten och rör försiktigt ner chokladsåsen. Det går även bra ned 0,5 dl köpt chokladsås. Klicka ut ca 20 maränger på en plåt med bakplåtspapper. Gräddas i 150 gradig ugn, mitten, ca 1 timme.

Till kvällsmat blev det fläsklägg och rotmos, en bortglömd liten pärla! Bra nyttig och god mat, och emellanåt billigt också.  Nu är det snart dags att stoppa ner de små barnen i sina sängar, och hoppas att de kan stanna där i allafall halva natten... Själv ska jag hoppas på att det räcker med snö nu, jag vill inte vakna upp med ytterligare 2 dm snö att pulsa sig fram igenom.

Känns motivet igen? Japp, samma skogsstig som jag fotograferade i panorama tidigare, men nu ett halvär senare då det hux flux har dimpt ner en massa snö. Så dags nu?

Jag och lillknodden har precis sovit middag, eller han sover fortfarande, jag får nöja mig med en powernapp på femton minuter men huvudvärken tycks ha släppt lite grand. Vi har en jäkla skitsäng. Jag har sagt redan från början att jag får ont i ryggen av den, den är alldeles för mjuk. Sen brukar jag svettas som en tok i den, men jag vet inte om jag kan beskylla madrasserna för det. Nej, jag håller inte på med någon fysisk aktivitet i sängen med min sambo som gör att jag svettas -jag sover! För ett par månader sedan kom även min sambo på att han får ont i ryggen av vår säng, och med sina olika sömnproblem, så har han fått tagit min gamla säng, som nu är gästsäng, och jag är riktigt avis på honom... Ryggen mår inte bättre av att man blir inkilad mellan två små barn som vill ligga så nära så att jag knappt kan andas. Men det har ju också sin charm, en charm som kommer försvinna inom ett par år så det är bara att gilla läget!

Jag håller på att baka chokladmaränger. Jag har aldrig lyckats med maränger, så jag har inte så stora förhoppningar. På lördag åker min sambo och glor på hockey, så jag och alla mina pojkar ska ha myskväll framför melodofestivalen, och då ska det bli marängswisch!

Än har jag inte gett upp mitt surdegsbakande, så jag försöker mig på en omgång till. Jag har hittat ett annat recept på surdeg som jag tänker prova vid tillfälle, med honung, det låter ju gott!

Det har varit en känslofylld dag idag, det är ju trotts allt Alla Hjärtans Dag.

Det var med blandade känslor som jag åkte in till studievägledaren i morse. Jag har inge större lust att plugga, eller rättare sagt så ogillar jag skarpt att ta studielån och behöva leva fattigt som en kyrkråtta ett par år, för att sedan behöva betala tillbaka lånet och fortsätta leva knapert ytterliggare några år. Men kanske är det så att jag är så illa tvungen. Lite glad blev jag i allafall av att få höra att mina brtyg inte är såååå dåliga. Jag blev mindre glad av att höra att om jag ska plugga upp något ämne, så är det bästa att plugga matte C. Jag hatar matte. Jag hatar matte C. Jag har försökt tidigare... Om det blir nåt, så blir det en Yrkeshögskola, det tror jag på. Jag hittade kuliga service-utbildningar i Sthlm, men då hinner jag gå i personlig konkurs tack vare resorna, flera gånger om. :(

Jag och lillpyret for vidare till stormarknaden för att inhandla veckans varor. Direkt när vi kommer runt första svängen, hör vi en liten, ynklig stackare gråta för full hals. "Åhhh", säger jag till min plutt i vagnen, "vilken liten nyfödd en". Det visade sig att skenet bedrog, det var en bekants lilla dotter, och sååå nyfödd är hon inte -men arg! Oj, vad jag led med den stackars tösens mamma (det var nog jobbigt att vara den lilla tjejen också...). Jag är så otroligt tacksam att jag har sluppit riktiga kolikbarn, men visst har det hänt att man varit i en affär (eller liknande) och  barnet bara skriker och vad man än gör så blir det inte bra, till slut vet man inte vad man ska ta sig till, svetten rinner och man vill bara gråta. Jag kommer ihåg den känslan medan vi gick runt i affären och hörde hennes klagan, till slut tänkte jag, att om jag tar tösen ett tag, även om hon inte känner mig och kanske skriker för att ha hamnat hos en främling, så kanske det underlättar för mamman, så hon hinner handla utan att behöva försöka trösta barnet som ligger i vagnen och protesterar, och slipper sura blickar från oförstående, sura gammla gubbar... Lillflickan var ganska nöjd, och mamman med. Mitt lillpyre försökt (nog) roa bebisen, genom att skratta åt henne! Tur att han inte blev sotis för att jag stod och vaggade ett annat barn, och satte igång och skrika han med! ;0)

Jag minns när jag och min äldsta son semestrade på Gotland när han var cirka 8 månader. Vi flög över och när vi skulle flyga hem var han jättetrött, det var jättevarmt och han hade börjat krypa och ville inte vara still en sekund. Jag tänkte att jag släpper ombord alla andra först, så att vi inte behöver sitta så länge och vänta innan vi lyfter. Då fick jag givetvis den sämsta platsen (EN stol, han satt ju i mitt knä) mitt i planet utan fönster. I 35 minuter satt jag med en grinande, skrikande , liten pojke som kastade sig av och an och försökte slita sig från min famn medan samtliga medresenärer blängde surt och kastade iväg nån irriterad gliring. Fem minuter innan landning somnade han av ren utmattning. Behöver jag tillägga att jag var dyngsur av svett och sååååå nära att börja tjura (men det nöjet skulle de inte få, som ung, ensamstående mamma var jag ju tvungen att vara så mycket bättre än de som skaffar barn senare).

Till kvällsmaten satte mellansonens känslostorm igång. Han ville inte ha grön pasta, sen var maten för varm, sen kunde han inte äta själv, sen ramlade maten ner på golvet, så fortsatte han att äta själv, sen satt han bara och skrek, sen ville inte maten fastna på gaffeln, han skulle absolut inte äta med sked, sen satt han och illvrålade lite till, sen ramlade maten ner, sen blev han förvisad till "pallen i hallen", sen skulle han äta, sen fick han inte på maten på gaffeln, så torskrek han lite till....

Efter maten bjöd jag mina karlar och pojkar på gelehjärtan, och till sist lättade vi upp det hela med ett bad i badkaret tillsammans med badkritorna han fick i julklapp, men som vi glömmt bort att han har. Det är väldigt skönt att ha ett badkar att kunna ta till när inget annat hjälper! Nu är han nöjd och glad -och jag med! Men inte minstingen, dags att kila...

Det finns alltid något att fira. Idag ska vi fira att lillskrutten blir 7 månader, att mellanpluttens rum är så gott som klart, hans säng står där och nattlampan är uppsatt. Sen får vi väl se om han vill sova där. Han ligger på soffan nu och sover, och det är inte bra. Det betyder antagligen att jag kommer gå och lägga mig innan honom...

Gårdagens baklava var gudomlig, ifall jag inte sagt det redan. Storkotten, som annars är en riktig sötgris, påstod att han inte tyckte om filodegen, utan att ens smaka. Det betyder att det blir mer till mig! :)

Så här firar vi idag! 

Så börjar denna lördag gå mot sitt slut. Jag och lill-knasen vaknade ovanligt tidigt i morse, och båda var för pigga för att somna om, så vi smög helt sonika upp. Jag passade på att boka hotell till mig och min underbara vännina. Se upp Stockholmare, i mars kommer vi och gör stan osäker! ...eller nåt!? ;)

Sen har det varit fullt ös, knåda, jäsa och grädda frukostbullar.

Slänga ihop lite matiga muffins, med kassler, riven morot och parmesan. De blev ganska kompakta, men goda ändå tycker jag.

Förbereda morgondagens smörgåstårta. Smörgåstårta är väldigt bra när man behöver rensa ur kyl och frys, upptäckte jag! Man bara slänger ihop det man har hemma, blandar ut det med majonäs och creme fraich eller youghurt, salt och peppar, och sen blir det alldeles förfärligt gott!

Sen förberedde jag kvällens pommes frites innan vi for iväg till pulkabacken med efterföljande fika hos två födelsedags"barn". När vi kom hem fixade min sambo och svåger maten, medan jag gjorde min älskade baklava.

Kanske har jag äntligen funnit något jag är bra på att baka?! Det ser ljuvligt gott ut, min stora förhoppning är att resten av familjen INTE gillar det, så jag kan få ALLT!! :D

Nu är det strax Melodifestival-tajm, och då ska jag frossa!!  

Oj, vilken dag. Jag har gjort mig förtjänt av ett glas rött (står här intill). Innan klockan hade hunnit slå tio i morse, hade jag städat badrum, plockat ur och i diskmaskinen, startat en maskin tvätt och vikt ihop den tvätt som hängde från igår, givetvis gett smågrabbarna frukost och kläder (och mig själv + lite smink!-nej, jag åt inte sminket...), rört ihop deg till smörgåstårtebotten, och förberett degen till semelbullarna när jag upptäckte att jag inte hade hjorthornssalt. Åh jajustja, jag höll på att glömma -frostat av frysen! Eller vid det laget hade jag i allafall påbörjat. Medan jag väntade på att smörgåstårtbotten skulle bli klar passade jag på att slänga ihop lite choklad- och mandelbiscottis. Sen kastade vi i oss lite lunch (rester från frysen!) och sen for vi in till stan. Det skulle köpas viiiiin minsann, är det fredag så är det! Har man chokladbiscottis så måste man ha rötjut! På vägen hem uppmärksammade jag en häst som smitit från sin hage och stod ca 10 meter ifrån vägen och mummsade frostigt gräs. "Jäklarns, har de skaffat travhästar här?" hann jag tänka innan jag upptäckte att det var en älg. Hu, de dyker upp överallt de rackarna!

Vi gjorde ett pitstop hos min svärfar på vägen hem. De har en jätte stor hund som min 2,5-åriga son inte är så förtjust i, när vi stod utanför ytterdörren sa han med orolig röst "Hunden får inte pussa mig". Det kanske är bra terapi, han lär sig tidigt att man inte ska våldföra sig på andra/kvinnor, för han har egna erfarenheter av hur otrevligt det är när nån större och starkare våldspussar en! ;)

Hemma igen fortsatte bakandet av semlor, jag knådade även ihop degen till morgondagens frukostbullar som ska ligga i kylen till i morgonbitti. Gott med nygräddat bröd till frukost. Tyvärr blev semlorna lite för gräddade (skitugn!). Till kvällsmat blev det serranoskinkainlindad fläskfilé fylld med färsk parmesan och soltorkad tomat, hasselbackspotatis och balsamiacsås. Smarrrrrrrigt!

Jag har lite tips på supergod och lätt vardagsmat, det ena är en ljummen potatisallad som vi åt till fiskpinnar, dagen efter åt vi resterna av potatissalladen tillsammans med prinskorv, och det var minst lika gott! Det andra receptet är på en kassler- och pastapytt. Superenkel och god och kan nog varieras i oändlighet. Båda recepten kommer ifrån Icas tidning "Buffé":

I helgen hoppas jag på en tur i pulkabacken, jag vill testa att göra matiga muffins att ta med på utflykten! Sen kanske vi (läs: min sambo) ska göra ett sista ryck med mellansonens nya rum, det är bara tre garderobdörrar som ska tapetseras, sen är det klart! Ja, med tapetseringen alltså...

Efter Radiokakan, eller egentligen samtidigt, gjorde jag ett andra försök att få till ett juste surdegsbröd. Nu använde jag mig av den andra satsen surdeg, som råkat stå i 4 dagar eftersom jag fick tokont i huvudet igår efter att spenderat för lång tid på dagis (dock utan barn, på kvällstid) och inte orkade göra nåt mer efter det. Den hade fått en hård, bubblig skorpa ovanpå, när jag hade kastat den fanns inte så mycket surdeg kvar, ca 2,5 dl. Ni experter som vet, är det bättre att ha plastfolie på bunken? Jag har kört med bakduk bara för att jag inte ville kväva degen...

Nu gjorde jag ljust surdegsbröd, med en dl dinkelmjöl, 1,2 liter vetemjöl special med fullkorn, salt, olja och honung. Det jäste lite trögt i bunken, men jag vred till dem till långa baguettliknande limpor (jag hade läst fel i receptet, och fått för mig att de skulle bli surdegsbaguetter...) men de fluffade till sig så fint i ugnen -och blev jättegoda! Hurra, jag lyckades! Frågan nu är om det är på grund av surdegen som var bättre idag än den förra, eller varför det här bröddet blev bättre? I den här receptet stod det klart och tydligt att degen INTE skulle knådas.

De första surbröden          Dagens deg på jäsning      Det var väl baguetter?     Mummsiga!

Jag kände mig lite misslyckad (innan jag hade smakat surdegsbröden) och var tvungen att "tröstbaka" helt vanliga kardemummabullar. Dem vet jag i alla fall hur man gör! Dessutom är det föräldramöte i morgon i äldsta sonens klass, och som klassförälder hade jag åtagit mig att baka något till fikat.

Receptet kommer (så klart!) från "Sju sorters kakor"

I morgon tänkte jag försöka hinna med att baka semelbullar, bara så att familjen får ena varsina två semlor, men i helgen har jag stora planer; på fredag ska jag (nog) baka smörgåstårtebröd i en rund springform, så vi kan käka smörgåstårta på söndag -helt utan anledning!. Sen ska jag baka något som jag tycker är så fantastiskt,underbart gott -Baklava! Jag har aldrig bakat det förr. Det ska vara osaltade pistagenötter och pecannötter, inget av det går att finna i min lilla stad, så jag fick lova att ta lite andra nötter, jag hoppas det blir bra ändå. Det värsta är att jag kommer vilja äta opp allt själv! Under mitt vuxna liv har jag varit tvungen att åka in till storstan och fara ner till Hötorgshallen och köpa en Baklave-bit, sen överlever jag ett år till. Men på senare år har jag inte lyckats ta mig dit varje år, och sist jag var där var det svårt att hitta. Förut fanns en "butik" med BARA olika baklavor  , nu var det nån liten hörna som hade ett par askar stående högt upp på glasdisken, knappt synligt...